tisdag 4 maj 2010

I en värld långt bort för länge sedan

Jag satt med två vänner på en klippa i skärgården i skymningen i slutet av juli. Det var en sådan där sommarkväll som jag tänker tillbaks på ofta, bara för den var precis så romantisk och vacker som sommarkvällar borde vara.

Well, nog prat om vackra Norge. I alla fall sa en av mina vänner något som jag brukar tänka på ofta. ”Vi är faktiskt födda i länder där allt är möjligt. Vi kan göra vad vi vill med våra liv, bli vad som helst. Därför är det så viktigt att omge sig med människor som inspirerar en. Alla mina vänner inspirerar mig på olika sätt och det är så fantastiskt att se att de bestämmer sig för att göra något med sina liv och kämpar för det. Det behöver inte alltid vara så att de lyckas med det de bestämmer sig för, men de utvecklas.”

Det är så rätt och väldigt inspirerande, enligt mig=) Vännen påpekade också att detta tyvärr leder till att kanske vissa människor borde ges mindre utrymme i livet. De som bara tar energi och ingen ger. Så tänk på det ibland, ta inspiration av andra och inte minst - inspirera andra.

2 kommentarer:

  1. Du är så klok Johanna. Har så rätt i det du skriver. Vänner ska man vara rädd om. Man får ge och ta. De där energitjuvarna ska man akta sej för. Tur att man kan välja själv,inte alltid sina arbetskamrater väljer man oftast inte själv.Härlig bild från Norge! KRAM mamma

    SvaraRadera
  2. du har ju lärt mig mor =)

    SvaraRadera