Efter fem timmar på lokalbuss från Ho Chi Minh City till Mui Ne var juice på hostelet välförtjänt.
Fruktförsäljning på stranden.
Solnedgång vid stranden. Obeskrivligt vackert efter några dygn i skitiga Saigon.
Som ni ser blev jag nästan frälst. Emma kallar detta för "Livets Ord-bilden". Jag kallar den för "den sjukligt fula bilden".
Den gamla och havet?
Lite kvällsöl på stranden.
Lite Saigon vid havet ger en lyckad kväll. Tyvärr hittade vi inget nattliv att tala om i Mui Ne.
Vi fick roa oss på annat sätt. Anledningen till mitt skrattanfall är Emmas ilska över att jag inte sitter som en katt tillräckligt verklighetstroget.
Var hon själv så mycket bättre då?
Andra dagen var det strålande sol.
Det fanns en väldans massa kite surfare i Mui Ne eftersom vinden är bra för det tydligen.
Tyvärr var vädret lite väl fint och havet lite väl lockande, så blekansikte blev i det närmaste brännskadad denna dagen. Nu är det bra igen dock. Lite blåsor på låren som kvarstår bara=)
På eftermiddagen vid fyratiden kom monsunen och med den 16 timmars strömavbrott. Det är inte kul när man har solfrossa och feber kan jag berätta.
Skymning nummer två i Mui Ne.
Andra dagen var det strålande sol.
Det fanns en väldans massa kite surfare i Mui Ne eftersom vinden är bra för det tydligen.
Tyvärr var vädret lite väl fint och havet lite väl lockande, så blekansikte blev i det närmaste brännskadad denna dagen. Nu är det bra igen dock. Lite blåsor på låren som kvarstår bara=) På eftermiddagen vid fyratiden kom monsunen och med den 16 timmars strömavbrott. Det är inte kul när man har solfrossa och feber kan jag berätta.
Skymning nummer två i Mui Ne.Lite kokosjuice innan avfärd tillbaka till storstan.
Gatuförsäljning, också överallt i hela staden.
Också lite sömnig. Hon är dock ursäktad, hon har ju levt länge.
Eftersom det är monsunperiod i Vietnam fick vi ta lite regnpauser på våra stadsvandringar. Här äter jag vietnamesiska Phoo nudlar och Emma några vårrullar.
Jag vet inte vad de gör, men det ser exotiskt rörigt ut på något vis.
Barberargatan med barberare som barberar barbarer på barer. (sjukt dåligt skämt I know).
Vietnamesiska nudlar, icke friterade. Mums!
Besök på War Rememberance Museum. Inledande ord från amerikanska konstitutionen underskriven 1776.
Det fanns även en del av utställningen där de visade hur fångar kunde ha det under kriget.
Lite fel tillfälle att spexa kanske, men vissa kan inte hantera känslor.
Kvällning över Ho Chi Minh City.
Lite karaeokefest är väl aldrig fel?
En dag råkade vi komma till den värsta slumen jag någonsin varit i. China town i Ho Chi Minh City. Här såg vi folk kasta massa skräp i kanalen och givetvis såg man råttor springa omkring där nere.
Egentligen var vi bara här för att se lite pagoder och tempel. Se så glada vi blev när vi hittade några.
Tittar ni riktigt noga på mitt ansikte här så ser ni den brännskada jag ådrog mig vid kusten. Dock har jag ömsat skorpor och skinn två gånger om och tror inte att det blir något bestående :)
Förvånansvärt pepp för att vara på krigshistorisk mark. Till höger syns för övrigt den amerikanska kvartetten som ingick i vår grupp.
Där kan hon sitta med sig!
Dags för den stora uppgiften. Nu gäller det att inte backa.
Och så var vi framme. Lite för fort visade sig eftersom vi inte återfann gruppen på ett tag. De hade gått upp lite tidigare. Mörkt sa dem. Trångt sa dem. Insekter sa dem. Skitigt sa dem. Fuktigt sa dem. Obehagligt sa dem. Har ni aldrig varit på sjöbo marknad sa vi.
Yes, getting down and local.
